Den efterlevnadsguide du behöver 2024
En heltäckande guide till de senaste reglerna kring datasuveränitet, efterlevnad av regler och ökad användaranpassning.
Så här följer du de allt fler ökande bestämmelserna för datasuveränitet
I detta whitepaper tittar vi närmare på begreppet datasuveränitet. Med datasuveränitet avses att alla data som genereras i en organisation omfattas av lagar och förordningar i det land där de samlas in. Detta område utvecklas snabbt i den rådande lagstiftningssituationen, och organisationerna måste nu navigera bland nya och kommande nationella bestämmelser om datasekretess och dataskydd.
I detta whitepaper ger Pexip en översikt över några av de viktigaste dataregleringarna i världen idag, samt rekommendationer och viktiga överväganden som måste göras för att uppnå efterlevnad.
Gå till avsnittet
Datasuveränitetens vändpunkt: hur hamnade vi här?
Vändpunkten för datasuveränitet och dess efterföljande införande inträffade sannolikt 2013, när Edward Snowden blev känd över hela världen. Edward Snowden är ansvarig för ett av de mest välkända sekretessintrången under de senaste tjugo åren. Denna händelse anses ofta vara det ögonblick då större delen av världens befolkning insåg att deras konversationer och meddelanden inte var så privata.
Under åren efter Snowden har många välkända personer och organisationer utsatts för dataintrång och cyberattacker, vilket har bidragit till en ökad medvetenhet om hur man skyddar känsliga uppgifter.
I och med kriget i Ukraina har även regeringar börjat beakta vikten av dataskydd för den nationella säkerheten. Många länder letar efter sätt att minska risken för utländsk inblandning eller spionage, och detta behov har förstärkts i dagens alltmer spända geopolitiska läge.
Världen har blivit alltmer digital och sammankopplad, och nationalstater ser datasuveränitet som ett sätt att säkerställa att de som hanterar data inom landets gränser följer reglerna genom strängare reglering av hur data lagras och delas.
Nya och föränderliga regelverk har tagits fram för att bygga upp en större cyberresiliens inom regioner och länder, från NIS2 till AI-akteni Europeiska unionen. Båda är utformade för att hjälpa organisationer att hantera och minska risker och skydda sina data i en tid av digitalisering och mer omfattande AI.
Viktiga faktorer som påverkar datasuveränitet
Flera faktorer bidrar till att datasuveränitet har fått en mer framträdande plats på den nationella agendan och på företagens dagordningar. Här följer en översikt över några av de viktigaste drivkrafterna för organisationer idag.
Problem med dataskydd
I takt med ökande problem med dataskydd och skydd av personuppgifter söker många regionala organisationer lösningar som gör det möjligt för dem att lagra och behandla data inom sina gränser i stället för att förlita sig på tredjepartsleverantörer baserade i andra länder.
Efterlevnad av lokala bestämmelser
I flera dataskyddsförordningar i Europa och andra regioner ställs strikta krav på hantering av personuppgifter. Genom att använda samarbetslösningar som bygger på självständighet kan organisationer säkerställa att de till fullo följer dessa förordningar.
Cybersäkerhetsrisker
I takt med att cyberhoten blir allt fler söker organisationer efter lösningar som kan bidra till att minska de risker som är förknippade med lagring och överföring av känsliga data. Samarbetslösningar som bygger på självständighet kan bemöta dessa risker genom att ge organisationer större kontroll över sina data och möjlighet att säkra dem inom sina gränser.
Kostnadsbesparingar
För vissa organisationer kan en samarbetslösning som bygger på självständighet vara mer kostnadseffektiv än en tredjepartsleverantör, eftersom den tar bort behovet av datalagring och överföringskostnader.
Konkurrensfördel
För vissa organisationer kan användning av en samarbetslösning som bygger på självständighet ge en konkurrensfördel, eftersom den kan hjälpa dem att bättre skydda sin immateriella egendom och känslig affärsinformation.
Regelverk för dataskydd, integritet och cybersäkerhet som formar vår digitala värld
NIS2-direktivet
NIS2-direktivet tillhandahåller lagstiftning om cybersäkerhet för hela EU och är ett svar på de växande hoten från olika typer av cyberattacker, ransomware och dataintrång. Målet är att skapa en enhetlig nivå för cybersäkerhet i EU:s medlemsstater genom att samordna åtgärder och tillvägagångssätt i syfte att skapa en mer motståndskraftig region.
NIS2, som ersatte NIS1 från 2016, är ett banbrytande cybersäkerhetsdirektiv som utökar tillämpningsområdet för de organisationer som påverkas av det. Det uppdaterade direktivet gäller nu för ett stort antal väsentliga och viktiga sektorer. Här följer en sammanställning som visar var du passar in:
- Väsentliga sektorer: Energi, hälsa, transport, finans, vattenförsörjning, digital infrastruktur, offentlig förvaltning, rymd.
- Viktiga sektorer: Digitala leverantörer, posttjänster, avfallshantering, livsmedel, tillverkning, kemikalier, forskning.
Organisationer inom väsentliga och viktiga sektorer måste följa flera nyckelkrav enligt NIS2. Det här är en övergripande översikt över dessa krav:
- Riskhantering: Implementera åtgärder för att hantera dina cybersäkerhetsrisker och minimera effekterna av potentiella hot.
- Incidentrapportering: Rapportera betydande hot inom 24 timmar efter upptäckt.
- Säkerhet i leveranskedjan: Se till att cybersäkerhetsrutiner upprätthålls i hela leveranskedjan.
- Driftskontinuitet: Ha planer för att underhålla och återställa väsentliga tjänster under och efter en cybersäkerhetsincident.
- Ledningsansvar: Högsta ledningen ansvarar för och är involverad i efterlevnad av cybersäkerhet.
Rättsakten om artificiell intelligens
Den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR)
e-Privacy-förordningen
Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA)
För organisationer som verkar inom hälso- och sjukvårdssektorn fastställer HIPAA strikta regler för att skydda personlig hälsoinformation (PHI), vilket omfattar krav på säker överföring av PHI via videosamarbetsplattformar.
NCSC 14
CLOUD Act
De viktigaste sakerna att tänka på för att kunna uppfylla kraven
Dataskydd och integritet
Säkerställ att alla uppgifter som delas är skyddade och hålls konfidentiella, i enlighet med alla relevanta bestämmelser som GDPR eller HIPAA. Detta innebär implementering av lämpliga åtkomstkontroller, kryptering och verifieringskedjor för att skydda känslig information.
Användarautentisering och auktorisering
Se till att endast behöriga användare har tillgång till informationen som delas. Detta kan uppnås genom att implementera tillförlitliga autentiseringsmetoder, t.ex. multifaktorautentisering, och genom att noggrant reglera åtkomstbehörigheter.
Säkerhet för enheter
Säkerställ att alla enheter som används för samarbete är säkra och har de senaste säkerhetsuppdateringarna. Detta innefattar bärbara datorer, smartphones och andra enheter som kan användas för att komma åt känslig information.
Säkerhet för nätverk
Säkerställ att alla kommunikationskanaler är säkra och skyddade från hackning, avlyssning och andra former av intrång. Detta kan uppnås genom att använda säkra protokoll, t.ex. SSL/TLS, och genom att implementera brandväggar, system för intrångsdetektering och andra säkerhetsåtgärder.
Kontinuerlig övervakning och granskning
Övervaka och granska plattformen och systemen för samarbete regelbundet för att säkerställa att de fungerar på ett säkert sätt och uppfyller relevanta bestämmelser. Detta bidrar till att identifiera säkerhetsincidenter och säkerhetsbrister, så att de kan åtgärdas innan de kan utnyttjas av illvilliga aktörer.
Vital factors driving data sovereignty trend
Data privacy concerns
Compliance with local regulations
Cybersecurity risks
Cost savings
Competitive advantage
Vilka konsekvenser medför
bristande efterlevnad?
Bristande efterlevnad av föreskrifter som rör dataskydd kan leda till olika risker och konsekvenser för organisationer. Dessa risker kan
variera beroende på de specifika regler som gäller och hur allvarlig överträdelsen är. Här är några av de vanligaste riskerna:
- Böter: I vissa länder utdömer tillsynsmyndigheter straffavgifter för felaktig lagring och delning av data. I EU kan bristande efterlevnad av NIS2 avseende korrekt riskhantering och incidentrapportering leda till betydande böter, som kan uppgå till så mycket som 2 % av en organisations årliga intäkter.
- Personligt ansvar: För att säkerställa att den högsta ledningen tar en aktiv roll i arbetet med att hantera organisationens cyberresiliens håller NIS2 i EU de högsta cheferna personligt ansvariga i händelse av ett intrång eller en cyberattack om de inte har vidtagit lämpliga åtgärder för att skydda organisationen.
rganizations' cyber resilience, NIS2 in the EU holds top leaders personally liable in the event of a breach or cyber-attack if they have not taken appropriate measures to protect the organization. - Skadat rykte: Bristande efterlevnad kan göra organisationer mer sårbara för dataintrång, vilket kan undergräva förtroendet hos kunder, partner och andra intressenter.
- Förlust av affärsmöjligheter: Underlåtenhet att följa datalagstiftningen kan leda till begränsat marknadstillträde, vilket innebär att man inte kan göra affärer inom vissa landsgränser.
- Säkerhetsrisker: Utan adekvat skydd i enlighet med gällande regler ökar organisationers sårbarhet, vilket kan leda till obehörig åtkomst till uppgifter och potentiellt röjande av känslig information.
- Rättsliga åtgärder: När uppgifter hanteras felaktigt kan företaget eller den person vars uppgifter hanterades felaktigt vidta rättsliga åtgärder. Detta kan leda till långa processer, höga avgifter och försämrat rykte.
Det här innebär de förändrade reglerna för videokonferenser
Lösningar som uppfyller kraven
Lösningar som uppfyller kraven
Bättre kontroll över data
Bättre kontroll över data
Möjliggör driftskontinuitet
Möjliggör driftskontinuitet
Ladda ner guiden så kan du läsa vidare
Ladda ner den fullständiga versionen av guiden om efterlevnad av datasuveränitet och få tillgång till den kostnadsfria checklistan för att välja en säker lösning för videomöten.